Rivstart på det nya året

Efter en (kanske alltför) lugn och vilsam jul- och nyårshelg är det plötsligt dags att sätta full fart igen. Jag pluggar pedagogik på halvfart sedan i höstas och nu har jag en hel massa läsning att ta ifatt eftersom jag varit riktigt slö och tagit absolut helledigt under helgerna. Inser att delkursens slutseminarium och deadline för det enskilda arbetet närmar sig med stormsteg. Samtidigt har jag fått ett halvtidsjobb på skolan under våren och börjar redan på fredag. Var inte riktigt inställd på att det skulle gå så snabbt när jag sökte jobbet men det blir nog jättebra. Ska bara försöka hitta en högre växel! Skyller trögheten på att det är under 15 minus ute idag. Ett ovanligt kort blogginlägg för fungera som uppvärmning. Nu bär det iväg ... Wrooooooooom!

God fortsättning, vänner!

Den blomstertid nu kommer

Det är alldeles för länge sedan den här bloggen blev uppdaterad. Mellan nytt jobb, min mans sjukskrivning, husrenovering och hundstök har det varken funnits tid eller ork för bloggande. Våren har varit mycket intensiv med både goda och mindre goda inslag. Så som livet gestaltar sig ibland - vare sig man vill eller inte.

De senaste månaderna har bekräftat att det tyvärr inte alltid blir som man hoppats. Maken är i dåligt skick och väntar fortfarande på en operation som läkarna inte kan bestämma sig för om de törs genomföra eller ej. Och sommarens valpplaner har vi tvingats lägga ner av skäl som vi inte riktigt hade väntat oss. Särskilt inte i dubbel upplaga. Trist! Men trots dessa motgångar finns det en hel del positivt att rapportera också. Efter många års frilansjobb med hemmakontoret som bas tycker jag att det är riktigt inspirerande att vara en del av ett arbetslag. Det är inte heller helt fel att få (en ungefär lika stor) lön den 25:e varje månad och att ha ett vägande skäl att förnya garderoben lite. Och att vi fått hjälp av sönerna Johan och Jocke att fixa tak och golv i det gamla vardagsrummet (som ska bli vårt nya sovrum) innebär att vi kommit ett efterlängtat steg längre i renoveringen. I dagarna görs det sista och vi kommer snart att kunna flytta in. Nice!

Nu är det bara några veckor kvar av vårterminen och därmed närmar sig även slutet på mitt nuvarande anställningskontrakt. Jag trivs med jobbet i resursteamet på skolan och har troligtvis möjlighet att få komma tillbaka i höst. När jag tog jobbet tyckte jag att det passade mig perfekt eftersom jag hoppades på att kunna ägna somrarna åt att skriva och föda upp valpar. Men som det ser ut nu så kommer en tjänst med återkommande sommaruppehåll att bli alldeles för tufft rent ekonomiskt för oss. Särskilt som maken inte verkar kunna gå tillbaka till sitt jobb i det närmaste. Så nu söker jag jobb igen. Helst något där jag har användning av både min organisationsförmåga och min kreativitet. Tar gärna emot tips om jobb som kan passa mig! (Läs mer om min bakgrund i min andra blogg.) Livet är fullt av utmaningar och vem vet vad som väntar bakom nästa krök i livets berg-och-dal-bana?

Söndagsblogg

Har överlevt två veckor på det nya jobbet och börjar så sakta komma in i det nu. Trivs toppenbra men OJ vad trött jag är när jag kommer hem om kvällarna. Efter 20 års frilansjobb, då jag iofs oftast jobbat betydligt fler timmar/vecka men till stor del bestämt över min egen tid, så kräver det en hel del omställning att ha ett alldeles "vanligt" jobb med normala arbetstider. Innan jag hunnit vänja mig så kommer det knappast bli särskilt mycket annat gjort på vardagskvällarna. Å' andra sidan är det faktiskt alldeles underbart att vara ledig med gott samvete på helgerna! 

När tvättning och städning (om än inte särskilt grundlig) är klar i eftermiddag ska jag vräka mig soffan med något gott framför en film. Kanske skulle jag ta och baka lite muffins till söndagskaffet medan jag motionerar dammsugaren? Tja ... Vi får se om jag orkar. Ute är det ruggigt och grått med snöblandat regn. Och här inne har vi en ylande hane, en tik som just löpt över, en i höglöp och en stackars tjej som inte fattar varför alla andra är så hormonstinna. Så lite muffinsuppmuntran till husse och matte kan faktiskt behövas. Ha en skön söndag ni också!

Jubel i busken

De senaste veckorna har varit lite av en berg-och-dal-bana med en salig blandning av löptikar, kära besök, förkylning, nya drömvävar, krävande utmaningar, överraskningar och snabba förändringar. Har inte riktigt hunnit blogga mellan turerna. Du som läser min blogg då och då vet kanske att jag varit på jakt efter ett jobb. Sedan ungarna flyttade hemifrån har jag nämligen blivit allt mer less på alla ensamtimmar framför datorn i ett tomt, tyst hus. Men att hitta ett jobb som passar en tant med min bakgrund är inte så himla lätt. Bortsett från studier och korta perioder av extrajobb så har jag jobbat som frilans de senaste 20 åren inom kultur- och mediaområdet och där finns det ju inte direkt gott om utannonserade tjänster. Särskilt inte på deltid! Så vid årsskiftet bestämde jag mig för att lägga jobbsökandet på hyllan och istället ägna mig åt att skriva färdigt min fantasytrilogi. Att jag fortfarande hade en jobbansökan ute (där jag iofs fått besked om att rekryteringen blivit fördröjd) hade jag nästan glömt bort. Tills jag blev kallad till anställningsintervju. Dagen efter intervjun blev jag erbjuden jobbet och tackade förstås jublande ja. På måndag börjar jag som medarbetare i ett resursteam på en gymnasiefriskola i Jönköping med spännande estet/mediautbildningar. Det ska bli oerhört roligt och inspirerande! 

Tänk lite extra på era hjärtans kära på Alla Hjärtans Dag!

På årets första dag ...

... är det nästan oundvikligt att fundera över vad det nya året erbjuder för möjligheter, vad man siktar på för mål och hur man ska göra för att kunna åstadkomma det man vill. Själv har jag faktiskt ingen aning och därför kommer "Back to basics" att vara mina ledord under 2015. Jag vet bara att jag måste försöka hitta tillbaka till mig själv. Hitta min plats i nuet och försöka väcka mina drömmar och min (vanligtvis) så starka framtidstro till liv igen. Vad det kommer att innebära och vart det leder mig, vet jag inte alls idag.

Ibland tar livet med en på irrvägar där det är lätt att tappa bort sig själv och gå vilse. Under de senaste åren har jag irrat allt djupare in i skogen, vars mörker består av oro, sjukdom och sorg. Länge kämpade jag mig envist framåt bland ris och stormfällen, trots att stigen kantades av återkommande misslyckanden och en allt starkare känsla av maktlöshet. Minsta ljusglimt mellan träden gav mig kraft att fortsätta. Tills ljusglimtarna slocknade en dag när jag nått riktigt djupt in i skogen. Då stannade jag upp och stod jag alldeles stilla, rädd för att gå vidare eftersom jag inte kunde se något annat än mörker åt alla håll. Men för en tid sedan så började jag försiktigt leta mig tillbaka samma väg som jag kom. Nu har jag äntligen hittat ut ur skogen och står vid vägskälet. Här är det ljusare, varmare och känns lite mer hoppfullt. Jag tror jag stannar här en stund innan jag bestämmer mig för vilken väg jag ska välja för att komma vidare ...

Några konkreta saker har jag i alla fall bestämt mig för att försöka göra för mig själv i back-to-basics-andan. Året som kommer lär väl visa om det är rätt beslut eller ej:

1. Jag ska lägga förmiddagarna på mitt eget skrivande. I och med att högskolekursen som jag planerat att läsa i vår blev inställd så finns det faktiskt tid - om jag bara ser till att använda tiden förnuftigt. Det manus som ska prioriteras är den första av tre planerade berättelser om Yrsa och Disa. Här kan du läsa inledningen av berättelsen om du är nyfiken! 
2. Istället för att jaga svårfångade extrajobb och andra tillfälliga lösningar så kommer jag att ta upp mina tjänster via Bokeriassistans (författar- och bokproduktionstjänster) igen efter att endast åtagit mig några få uppdrag under det senaste året. Men det blir bara på halvtid. Och ja, jag vet. Det kanhända att det blir det ännu ett fattigt år för oss men det får mitt eget skrivande faktiskt vara värt - åtminstone under en period!
3. Och så en helt annan sak: Något som är lite tråkigt med att ha blivit tant är att man (läs: jag) inte känner sig (läs: mig) attraktiv särskilt ofta längre. Vad andra tycker är inte så viktigt men vad jag själv tycker om mig påverkar min självbild i allra högsta grad. 2015 ska bli året då jag lär mig att trivas bättre med mig själv. Jag ska tillåta mig att vara lite fåfäng, lägga mer tid på mig själv och mitt eget välbefinnande!

God fortsättning på 2015!

Mellandagsmåndag

Vårt hus är inte det varmaste i Småland. Eftersom vi är mitt i ett stort tillbyggnads- och renoveringsprojekt så har vi lösa elelement i vissa rum. Som till exempel i vårt tillbyggda vardagsrum där jag sovit i natt eftersom vi har en skendräktig tik som ylar när hon blir lämnad. Av någon anledning hade sladden till elementet dragits ur i går kväll eller under natten och jag vaknade totalt genomtjälad här på morgonen. Vid en alldeles för tidig timme, kan tilläggas. Nu är elementet igång på full fräs, stortröjan och nya mystofflorna är på, andra koppen starkt, varmt kaffe är inmundigad och jag börjar så smått känna mig som en människa igen. Jag önskar så att vi hade en kamin att elda i och tröstar mig själv med att det faktiskt hör till framtidsplanen. Så snart fingrarna tinat upp lite till ska jag kasta mig in i en av årets sista två arbetsdagar med förberedelser inför releasen av novellantologin Framtidsnovellen.

Har ju egentligen slutat att skriva positiv-listor (som jag gjorde under hela november) men här kommer i alla fall en kort sammanfattning av det bästa under min julvecka:

• Bäst av allt var förstås att få samla den största delen av familjen till jul! Två av sönerna jobbade tyvärr på julafton men så är det ju när man har vuxna barn. Övriga fem "ungar" med respektive och bonusbarn var här och det är jag mycket glad för.
• Jag är tacksam över att sorgen och saknaden efter vår extrason Robin inte är riktigt lika smärtsam längre. Den här julen kunde jag minnas honom utan att falla i gråt. Han brukade alltid komma över till oss framåt kvällskröken på julafton (när hans egen familj firat färdigt) och sitta och prata, mumsa julgotter och sjunga julsånger halva natten tillsammans med oss. I år var han med oss i mina tankar med vemod men också med stor tacksamhet för att vi fick bli en del av hans liv.
• Om jag kliver lite utanför min egen personliga sfär så är jag djupt tacksam för att regeringen och Alliansen äntligen tagit till sig innebörden av ordet kompromiss. Efter veckans besked om den så kallande Decemberuppgörelsen så utlyses inget extraval - Tack och lov! Borde egentligen blogga mer om detta men ...

... nu är det dags att sluta blogga och börja jobba ...

Ha en bra dag!

Om ändrade förutsättningar

När jag och min käre man bestämde oss för att slå ihop våra påsar för åtta år sedan, blev vi plötsligt en mycket stor familj i ett mycket litet hus. Det krävdes en hel del anpassningar i huset för att åstadkomma en fungerande vardag tillsammans med mellan fyra och sju (några växelboende) tonåringar. Bland annat så behövdes två duschar för att det skulle finnas en chans att få morgonrutinerna att funka. Alltså åkte badkaret på nedervåningen ut. Helt klart rätt beslut med de förutsättningar vi hade då. Men nu är vi ju bara två i huset till vardags ...

De senaste dagarna har jag återkommande våta drömmar om att få ta en långt, avslappnande och ljuvligt bad. Just nu har jag nämligen en rygg och nacke som högljutt protesterar mot de senast veckornas många timmar framför datorn. Det är ett pris man får betala när man av olika skäl (läs Peters operation) väntar tills deadline för ett projekt är lite väl nära. Projektet i fråga är vårt Duo Dito förlags tredje och sista tidsnovellantologi Framtidsnovellen som har release den 30/12. Nu är jag i princip färdig med både min redaktörsuppgift och layouten. Det som återstår är endast en sista finputs när korrläsarna gjort sitt och sedan bär det av till tryckeriet. Riktigt skönt. Tänk bara hur underbart det skulle vara om jag kunde fira det med ett varmt bad!

Fel sida?

Vissa dagar alltså ... Idag är en sån där dag då inget funkar som det borde. Snacka om att jag tycks ha vaknat på fel sida. Detta trots att det är söndag och att det brukar vara mina favoritdagar. Vaknade (som så ofta) lite väl tidigt men tänkte "Bra, då kan jag unna mig ett par timmar skrivtid". Satte på kaffe, startade datorn och bestämde mig för att först göra några jobbansökningar. (Måste ju försöka hitta något för att hjälpa till att finansiera mina studier.) Allt väl så långt, om än lite morgontrött fortfarande. MEN sedan började det superstrula. Av någon anledning så har arkivet i min dator bytt struktur så jag hittar inte något. Vet inte vad som hänt men det är knappast läge att strula med sånt när man är mitt i en arbetsansökan. Sedan började min internetanslutning krångla mer än lovligt. Så nu har jag tillbringat 4 timmar med att söka 4 jobb, trots att jag redan har färdiga CV: n och presentationer. Av sista tidens erfarenhet vet jag dessutom att chansen att jag ens får svar på att jag inte fått jobben, är mycket liten. Surt! Nåja, nu ska försöka bota min irritation genom att börja om från början med denna dag. Så nu blir det frukost nummer två med mycket starkt kaffe. Hoppas verkligen det hjälper!

Ha en skön söndag alla vänner!