Mina dikter/sångtexter

Här är några av de dikter och sångtexter som jag skrivit genom åren. Några av dem är tonsatta och inspelade och dem kan du lyssna på här. Tillsammans bildar jag och min man Peter Duo Dito Rocktrubadurerna och en del av våra låtar kan du lyssna på här!

I det stora hela
I det stora hela är det så mycket
man borde sakna och sörja
när livet blir litet och
dagarna räknade

Men man anpassar sig
Man måste kunna anpassa sig
Om de dagar man har kvar ska räknas
Om den tid man får ska vara värd att leva

I det stora hela är det de små sakerna
ja, det är det lilla  jag saknar mest
Som att kunna vända sig på sida
i sängen och bara somna om

Som att kunna krypa nära
sin man för att älska och älskas
Som att kunna trösta alla de mina
när de är ledsna och oroliga för mig


Blå ballader
Blå ballader svävar tungt
över mitt skymningsland
Tonerna harmoniserar med
melankolin i mitt inre
Ett njutningsfullt svårmod
som med en vibrerande suck
dör ut i nattens mörker
i samklang med saxofonens
sista skälvande ton



Tid
Flyende som en våg i havet,
ogripbar och svirvlande är tiden
Den är uppmätt sedan tidernas begynnelse
men helt oförutsägbar för oss vanliga, dödliga
Våra fotspår i sanden sköljs sakta bort, våg för våg,
tills alla spår av oss är utplånade från jordens yta

I våra livs timglas ryms några evighets sekunder,
flera förlorade ögonblick och många ödslade timmar
Väntan kan kännas oändlig medan lyckan flyr allt för snabbt
Kärleken är evig men endast minnet finns kvar när vår tid är över
När sanden i våra timglas obönhörligen håller på att rinna ut
är allt vi önskar och ber om lite mer tid - Bara lite mer tid

Summan
Hur summerar jag mitt liv hittills?
Jag ville och hoppades på så mycket mer
Tid, möjligheter, förverkligade drömmar
När dagen för bokslut kommer närmare
och saldot ska beräknas så undrar jag:
Är det summan av framgång, äventyr
och mina prestationer erkända av andra
minus misslyckanden, olyckliga stunder
och alla mina tillkortakommanden?
Nej, inget av det är egentligen viktigt
i den slutliga sammanräkningen
Endast att jag älskat och blivit älskad
av alla de som räknas i mitt liv!


Guldkorn
Små, små stunder av lycka
vid ett stormande hav av ovisshet
Som små guldkorn glittrar de i sanden
och lyser upp vägen mot framtiden

Motvind
Det är inte i medvind en drake stiger, sägs det.
Nej, för att en drake ska lyfta krävs det säkert motvind.
Men jag är ingen drake som kan segla uppåt i vindbyarna.
Ständig motvind får mig istället att stanna och klamra mig fast.
Som en liten, vindpinad tall på en karg klippa vid havet står jag
medan den kraftiga motvinden sliter i mina knotiga grenar.
Min stam är vriden, torr och förvärkt med grunda rötter
som knappt håller mig kvar i skrevans dåliga jordmån.
Varför hålla fast vid något så fruktlöst, lilla tall?
Varför låta envisheten deformera din livskraft?
Ja, du var på väg ut över havet, jag vet,
men vinden blåser in mot land.
Ja, du hade en dröm, jag vet
men livet är här och nu.
På klippan, i vinden.
Släpp taget!


Vägen är mitt mål
Jag har ett hopp
Ett hopp som jag vill leva
Det har samma färg som regnbågen
Och vid regnbågens slut finns skatten
Den är målet för min väg

Jag har en dröm
En dröm som jag vill leva
Den är som solen på himmelen
Som efter regnet stiger upp igen

Och lyser upp min väg


Jag har ett liv
Ett liv som jag vill leva
Som bland stjärnorna lyser matt
Men som ropar i Vintergatans natt
Det är vägen som är mitt mål

Låt mig aldrig ge upp
Låt mig aldrig glömma
Att jag har ett hopp
Att jag kan drömma
Låt mig skratta och låt mig gråta
Låt mig lära mig livets gåta
Att det är vägen som är mitt mål

Vägen är mitt mål!


En plats för dig
Jag binder en bukett med kärlek
att följa dig på din sista färd
Jag tvättar din väg med tårar
så att du hittar rätt i din eftervärld 

Ännu väntar jag dig varje dag

Trots att jag vet så väl, min vän
att att den tiden i livet är över
Du kan inte hälsa på oss igen

Men du kommer att leva vidare

i våra minnen för all framtid
I hjärtat finns en plats för dig
Älskade du - Vila i frid!

(Till Robin - älskad och saknad)


I mellanrummet
Från ytterlighet till ytterlighet.
Hoppfullhet som vänds till djupaste förtvivlan
och tillbaka igen med evighets sekunders mellanrum.
Det är i mellanrummet vi befinner oss i detta nu.
Brinnande böner och osande förbannelser:
Fan, fan, fan - Å, Gode Gud hjälp!


Ta mig med
En stilla våg som slår emot strand
Strömmande ömhet fyller min hand
Då ingenting förmår att hålla den fast
En våg full av frihet den flyr i all hast
Där ville jag vara – Där ville jag bo
I den vågen som både har styrka och ro
Ta mig med genom vatten, låt mig få bli
Till en våg under ytan, så virvlande fri

En varsam vind som svalkar min kropp
Med lekande lätthet den inger mig hopp
Då klangen av en storm lever kvar
I ekot av frågor som funnit sitt svar
Där ville jag vara – Där ville jag bo
I den vinden som både har vrede och tro
Ta mig med genom skyar och låt mig få bli
Till en vind över jorden, så hisnande fri

Ja, här vill jag vara – Ja, här vill jag bo
I den känsla som både har stryka och ro
Ta mig med genom livet och låt mig förbli
I en känsla av vågande vindharmoni


En stråle ljus
En stråle ljus in i mörkret tränger
En lekfull sång som dansar runt och svänger
Ger allting liv, får blommorna att knoppas
Livet sprids, det kan ej längre stoppas

Här är min dag - Full av av möjligheter och alternativ
Här är min dag - Den första dan på resten av mitt liv

Såren läker och glädjen återvänder
Isen smälter av värmen solen sänder
Allt som var dött spirar, växer, hoppas
Livet sprids, det kan ej längre stoppas

Här är vår dag - Full av av möjligheter och alternativ
Här är vår dag - Den första dan på resten av vårt liv

Låt oss leva det nu!


Desperat
Jag vet inte varför du är desperat
Och jag törs väl inte riktigt fråga
Men tro mig - Det är inte unikt
Det där att vilja men inte våga

Det syns i dina ögons djup
Att det är något du vill ha
Tänk vad lätt det är att tro
Att alla andra har det bra

Jag är inte alls rädd för det
Jag vågar göra det jag vill
Jag är bara totalt desperat
För att det inte räcker till


Drakeld
Du verkar tro att jag har full kontroll
Kan du inte ana kaoset jag betvingar?
När jag enträget spelar denna lugna roll
är det en vindpust av kaosets vingar
Du verkar tro att jag är född optimist
Kan du inte förstå att jag gör ett val
För att inte släppa odjuret fri till sist
måste drakelden ständigt hållas sval
Min drake lever av livets djupa sorg
Dess flammor sprider hat och bitterhet
Om kaoset som härskar i drakens borg
ska du vara tacksam att du ingenting vet
Du verkar tro att jag klarar allt med glans
Kan du inte se mitt skyddsverk rämna
Där finns ett odjur bortom vett och sans
med makt att allt till marken jämna


Lagom
Var alltid dig själv
och gör det du är bra på
men tro inte att du är nåt
för det måste du väl förstå
att du borde vara mer lagom
Ja, bara lite lagom originell
Sticker du ut hakan för långt
så får du säkert en smäll

Och får du en smäll
så är det ditt eget jävla fel
Jag är då lagom för egen del
Jag skulle aldrig få för mig
att sticka ut hakan som du
Men skulle allting gå bra
så glöm allt jag sagt nu!


I nöd och lust
"I nöd och lust" - Är du alldeles galen?
Nej, det vill jag nog förhandla om hörrudu!
I lust kan jag tänka mig att vara dig trogen
Men i nöd? Då låter det jobbigt att vara din fru!

Visst vill jag fira ett vackert bröllop till sommarn
Men det kan väl ändå inte vara helt orimliga krav?
Jag gillar inte alls det där med "sjukdom och hälsa"
Vi måste ändra på det om vårt bröllop ska bli av!

Nog ska vi väl kunna hitta någon annan formulering?
Kanske om vi hoppar över "sjuk" och stryker "nöd"
Och när vi nu ändå förhandlar så tycker jag också
vi gör detsamma med allt om "skilja" och "död"


Omöjligt
När hela livet knyter sig
i en knut som är hårdare än hårdast
En knut som känns omöjligt att lösa upp
då varje rörelse gör att den dras åt än mer

Ska jag försöka backa ur denna låsta position?
Ska jag riskera att dra åt den ännu hårdare?
Kanske borde jag vara alldeles stilla?
Men nej, det är ju också omöjligt!


Det är nu
En höstgrå regndag då ljuset knappast når fram till jorden
Jag längtar efter sommardagar med surrande humlor
Eller första snön på taket och strålande vintersol 
Eller i alla fall något som kan lysa upp mitt liv

Längtar - saknar - åtrår - kämpar - vill
Vill försöka nå fram till nästa mål
 Är alltid på väg in i framtiden
Men det är nu livet är
Stannar upp
Andas in
Livet är
NU
!


© Helena Dahlstrand

Inga kommentarer: