lördag 22 november 2014

Hösthänder och novemberdepp


När jag var liten fascinerades jag av gamla kvinnors händer. De var skinntorra, liksom lite utmärglade med pigmentfläckar och upphöjda blå ådror. olika mina egna unga, starka och lite barnsligt trubbiga. Deras händer vittnade om trogen tjänst under ett långt liv. Jag tyckte att det var otroligt vackert! När mina egna händer nu börjar visa samma tecken på åldrande är det inte riktigt lika fascinerande. Att håret grånar, har jag accepterat. Tröttnar jag på grått så finns det effektiva metoder för att ändra på det. Att tyngdlagen med tiden börjat kräva sin rätt, är också något jag börjat vänja mig vid. Orkar jag anstränga mig lite, är det inget som inte en riktigt bra bh kan avhjälpa. Så värst rynkig har jag inte hunnit bli ännu. Troligen för att jag väger mer än jag borde och därför fyller ut rynkorna. Alltid något bra med det! Men att mina händer håller på att bli gamla har jag faktiskt lite svårt att förlika mig med. Löjligt - Eller hur! Inte blir det bättre av att det är vinterklimat inomhus då huden blir torrare än torrast. Nåja, det är väl bara att fortsätta att smörja. Börjar fatta varför tanter ofta har en hel arsenal med krämer. Något som är svårare att göra något åt är bristen på ljus den här tiden på året. Känns som om det var evigheter sedan solen visade sig och enligt statistiken så stämmer det faktiskt. I Jönköpingstrakten har vi tydligen bara haft en enda soltimme i november - Inte undra på att man är svältfödd på ljus. Å, vad jag längtar efter att det ska bli vinter på riktigt!!!


Positiv-listan

  • Influensan börjar äntligen släppa taget. Skönt!
  • Idag ska Jazz nya matte komma och hämta henne. Även om det känns tufft att minstingen ska flytta hemifrån så tror vi hon kommer få det jättebra!
  • När novembermörkret hotar att göra en allt för deppig så får man försöka hitta andra sätt att bli Happy. Lyssna på Solala och ha en bra dag!



Inga kommentarer: