Om ...

Så här i gryningen denna tidiga vintermorgon sitter jag med mitt kaffe och filosoferar innan dagen börjar på allvar. Jag undrar hur livet skulle ha varit om inte jag gjort de val i livet som jag gjort. Jag menar typ om jag inte råkat träffa mina barns pappa den där sommaren när jag egentligen bara var hemma på en snabbvisit hos mina föräldrar. Eller om jag inte valt att säga upp mig för att jobba hemifrån när det inte funkade med barnomsorgen då ungarna var små. Eller om jag inte skulle ha packat och flyttat 40 min söderut för kärlekens skull för sju år sedan. Är det ödet eller slumpen som ställer oss inför alla dessa livsavgörande valsituationer? Ja, det kan man verkligen undra. Säkert är i alla fall att livet skulle ha sett helt annorlunda ut om jag gjort andra val. Med facit i hand hade jag kanske gjort det i vissa fall också. Men med samma förutsättningar som jag hade vid tiden för valet, så skulle jag alldeles säkert gjort samma val - nu som då. För egentligen är det bara en sak som är säker: Vi föds och vi dör. Livet är vad vi väljer att göra däremellan och jag har alltid valt att följa mitt hjärta. Om det är ett bra eller mindre bra sätt att hantera livsavgörande val - ja, det kan kanske diskuteras - men för mig är det det enda sättet. Och det kommer jag att fortsätt med.

Jag har ett hopp

Ett hopp som jag vill leva

Det har samma färg som regnbågen

Och vid regnbågens slut finns skatten

Den är målet för min väg

Jag har en dröm

En dröm som jag vill leva

Den är som solen på himmelen

Som efter regnet stiger upp igen

Och lyser upp min väg

Jag har ett liv

Ett liv som jag vill leva

Som bland stjärnorna lyser matt

Men som ropar i Vintergatans natt

Det är vägen som är mitt mål

Låt mig aldrig ge upp

Låt mig aldrig glömma

Att jag har ett hopp

Att jag kan drömma

Låt mig skratta och låt mig gråta

Låt mig lära mig livets gåta

Att det är vägen som är mitt mål

Vägen är mitt mål!

(Sångtext från min bok "Älskade ungar")