fredag 5 oktober 2018

Tröttare än tröttast

 

Har haft några dagar då jag i princip sovit dygnet runt. Lyckas inte ens hålla ögonen öppna för att se en hel film. Än mindre har jag orkat jag skriva i bloggen eller svara på mail och meddelanden. Hade faktiskt en likadan sovperiod för en månad sedan men då skyllde jag på att jag behövde sova i fatt efter att jag äntligen fått lite smärtlindring av strålningen. Min käre make har dock stenkoll på läget eftersom han för logg över mitt hälsotillstånd varje dag. Han tror att tröttheten beror på att jag är i sista veckan av Ibrance-bahandlingen före veckouppehållet. (Jag tar dem i 3 veckor och har sedan  uppehåll 1 vecka innan nästa kur startar om.) Han har säkert rätt - liksom han oftast har - och i så fall så kommer jag antagligen piggna till någon gång efter lördag. Jag hoppas på det! 


See you when I wake up again!

3 kommentarer:

Margareta sa...

Hoppas din sömn ger dig någon vila, välkommen åter när medicinerna gjort sitt - och massor av kramar till dig och de dina!!

Anonym sa...

Det är fint att ni kan trösta varandra. Jag drabbades av bc för 1,5 år sedan. Trodde i våras att nu kunde jag börja se framåt, en ofarlig bindvävstumör i hö äggstockscancer
Knappt hunnit dra andan igen då jag upptäckte en liten knöl i armhålan, vid op området. En op igen o c. Väntar nu på svar från patologen samt svar från skelett röntgen. Har en underbar kurator, tror inte jag skulle orka utan henne.

Helena Dahlstrand sa...

Margareta: Ja, jag hoppas verkligen att medicin och vila gör nytta. Idag är andra dagen utan Ibrance och dimman i mitt huvud känns redan lite lättare. Kanske tur att man får en veckas paus i månaden. Men så klart att det viktigaste är att hålla hoppet uppe, även om behandlingen är tuff mellan varven! :)

Anonym: Vad jobbigt att det sprider sig lagom när man tror att det är över. Väntan på provsvar är det tuffaste, tycker jag. Känner med dig! Skönt att du har en så bra kurator. Jag har precis börjat prata med en jag också. Har jättefint stöd av min man, familj och vänner men att prata med en utomstående är förlösande. Man behöver inte ta hänsyn till de känslor och rädslor som alltid finns hos de som står en nära. Jag ska hålla tummarna för att du får ett så bra provsvar, så snabbt som möjligt!!!