Vågande Vindharmoni

Ända sedan jag var mycket liten har en alldeles speciell känsla infunnit sig när jag är vid havet. Och finns det inget hav i närheten så har en insjö nästan samma inverkan - särskilt Vättern. Sommar eller vinter, storm eller stiltje spelar ingen roll. Det finns inte något som ger mig en så stark känsla av frihet som ljudet av vågor som slår mot strand och vinden i mitt hår. Att blicka ut mot horisonten - mot oändligheten. Jag måste ha varit fyrvaktare eller något sånt i mitt föregående liv. Jag växte upp i inlandet men tillbringade många ljuvliga somrar vid havet. Som vuxen har jag också bott i inlandet med ständig havslängtan eftersom jag bara haft möjlighet till enstaka besök vid kusten. I somras tillbringade vi några underbara dagar i Varberg och nu har jag bestämt mig: En dag - innan jag dör - så SKA jag bo någonstans där vågorna slår emot strand!

Vindharmoni

En stilla våg som slår emot strand

Med strömmande ömhet den fyller min hand

Då ingenting förmår hålla fast

En våg full av frihet den flyr i all hast

Där ville jag vara – Där ville jag bo

I den vågen som både har styrka och ro

Ta mig med genom vatten och låt mig få bli

Till en våg under ytan, så virvlande fri

En varsam vind som svalkar min kropp

Med lekande lätthet den inger mig hopp

Då klangen av en storm lever kvar

I ekot av frågor som funnit sitt svar

Där ville jag vara – Där ville jag bo

I den vinden som både har vrede och tro

Ta mig med genom skyar och låt mig få bli

Till en vind över jorden, så hisnande fri

Ja, här vill jag vara – Ja, här vill jag bo

I den känsla som både har stryka och ro

Ta mig med genom livet och låt mig förbli

I en känsla av vågande vindharmoni

© HD

S:t Annas skärgård, 1966

Femörehuvud, Oxelösund, 1969

Femörehuvud, Oxelösund, 1983

Kuling en härlig kväll vid fästningen i Varberg 2016

Sjunde vik i Varberg 2016