Gubben de Lux och jag - Sommaren 2018

Utan att överdriva kan vi konstatera att denna sommar inte blev riktigt som vi hade tänkt oss. Upptäckten av mina skelettmetastaser i början av juli slog sönder de flesta sommarplaner. Det blev ingen semestertripp, inga utflykter med hundarna och definitivt inga efterlängtade havsbad. En och annan mjukglass lyckades vi dock klämma in mellan alla sjukhusbesök. När det slutgiltiga beskedet äntligen kom var sommaren nästan slut. Jaja, det blev i alla fall en sommar vi sent kommer att glömma! Nu är hösten här och vi ska försöka lära oss att leva med det faktum att min tid är utmätt. Vänta på att se om bromsmedicinen fungerar. Hoppas att vi får mer tid och att det blir en kvalitativ tid. Själv är jag oftast inriktad på att ta en minut, en timme och en dag i taget. Att jag är oerhört trött och har hög värknivå gör det förmodligen lättare att vara i nuet. Peter har svårare med det. Som nära anhörig är hans perspektiv lite annorlunda än mitt. Att han dessutom har en "fixarpersonlighet" (som gärna vill lösa all världens problem) gör inte saken lättare. Nu får han lov att fixa allt här hemma, vara stöd åt mig, min kidz och mina föräldrar 24-timmar/dygnet. Han är en klippa och backar aldrig. Men det han inte kan "fixa" är ju min obotliga cancer. 

Redan första dagen vi fick besked om metastaserna började Peter föra en slags logg över dagsläget. Det utvecklades snabbt till en mer personlig dagbok utifrån hans perspektiv som närstående. Det är hans sätt att bearbeta allt och jag tror att det är precis den ventil han behöver. Nu är det ett bokprojekt med ett 30-tal kapitel med arbetsnamnet "När tumören flyttade in". Från och med idag har Gubben de Lux en egen sida här i bloggen där du kommer att kunna läsa utdrag ur bokprojektet. 

Välkommen Gubben de Lux! 💕

Utdrag ur När tumören flyttade in