Det där med att vara lagom?

Jag önskar att jag vore bättre på att balansera upp livets alla viktiga delar: Jobb, familj, studier och intressen. Och kanske framför allt det där med vila i förhållande till allt det där andra. Vila är nämligen något som nästa alltid blir åsidosatt ända tills jag alldeles kört slut på mig. Vid min ålder borde jag ha lärt mig att vara mer lagom! Eller hur? Men för mig har det alltid varit svårt att hitta balansen. Det blir nästan alltid alldeles för mycket av något. Så mycket att det mesta annat blir ganska lidande i perioder. Rutinmässiga sysslor (som tvätt, disk, att ge hundarna mat och liknande) gör jag förstås dagligen, trots att mina tankar oftast är på annat håll. Ja, de flesta "måsten" klarar jag av, medan alla "borden" skjuts upp. Ibland alldeles på tok för länge. 

Jobbar eller pluggar jag, är jag oftast så uppslukad av det jag håller på med att jag till och med glömmer att äta. I alla fall när jag är ensam hemma och ingen påminner mig om att det är matdags förrän kroppen signalerar att den inte har något bränsle kvar. Jag kan komma på att jag bara druckit kaffe när klockan närmar sig fyra på eftermiddagen och jag varit igång framför datorn sedan fem-sex på morgonen. Ändå är jag knappast mager - tvärtom, för jag kan sällan nöja mig med att ta bara en eller ett par godbitar när det finns tillgängligt. Börjar jag äta något gott så slutar jag oftast inte förrän allt är slut eller jag nästan mår illa - vilket som nu kommer först. Får jag inspiration att skapa något nytt (t.ex. när jag får idéer till ett nytt skrivprojekt, en låt eller något annat kreativt), så lever och andas jag inspirationen ända till projektet är sjösatt. Ja, jag till och med drömmer om det på nätterna, d.v.s. de få timmar jag unnar mig att sova i dessa skaparperioder. Får jag för mig att möblera om, kan jag sällan nöja mig med att fixa i ett rum, utan fortsätter i hela huset till kroppen skriker om nåd efter allt släpande. Och när sedan kropp och/eller själ verkligen kräver vila, är det bästa sättet för mig att stänga av allt att läsa eller se på film. Då läser jag oftast inte en bok (som vanligt folk) och/eller ser på ett par filmer. Nej, då snackar vi kanske om åtta böcker eller tolv filmer på en helg eller några lediga dagar.

Ja, jag har alltid haft väldigt svårt att vara lagom, trots att jag är född och uppvuxen i mellanmjölkens land och tid. Jag har liksom bara två lägen: På eller av. Och oftast då "på" men med en sak i taget. Jag vet att förmågan att fokusera 100 % på ett projekt är en av styrkorna i min personlighet. Men den styrkan är även min största svaghet. Med stigande ålder har jag insett att just denna egenskap hos mig (i kombination med en stor portion envishet som gör att jag inte alltid ger upp i tid) innebär att jag med jämna mellanrum är farligt nära att bränna ut mig. Även om projektet jag för tillfället djupdyker i ger resultat, blir alla uppskjutna "borden" till stressmoment och dåligt samvete som skaver och sliter. Trots att jag är högst medveten om problemet, är det oerhört svårt att förändra något som är så grundläggande i min personlighet. Hur sjutton gör man för att bli mer lagom???