När jag var liten älskade jag juletiden mer än någon annan tid på året. Inte så ovanligt för ett barn att gilla julen, kanske men för mig var det var inte alls så mycket julklapparna och tomten jag såg fram emot, utan mer den mysiga stämningen och härliga förväntan som präglade hela adventstiden och julhelgen. Alla dofter, musiken, pyssel, att planera vilka julklappar som skulle ges bort och att fixa fint och mysigt hemma. Jag vet inte hur det är för dig men jag har många, starka doftminnen från min barndom. Under advent var det doften av nysnö ute, levande ljus inne, hyacinterna som började blomma lite i förtid, pepparkaksbak, korvtillverkning, hemgjorda julgotter och apelsiner med istuckna nejlikor som doftade speciellt. Mamma sydde ofta nya julkläder åt oss barn och det var alltid roligt att de fram emot att få använda den fina klänningen. Men kanske älskade jag mest av allt att man samlades och verkligen gav sig tid att umgås - Jag älskar fortfarande den här tiden på året av precis samma orsaker!
Min pappa har skannat in en massa diabilder från förr och nu har jag gjort riktig nostalgitripp i minnenas arkiv. Jag växte upp i slutet av 60-talet/början av 70-talet och när man tittar på bilderna känns det som om det vore evigheters evigheter sedan. Ändå är det ju just detta som präglat mig. Som i sin tur påverkat mina barn och deras julminnen. Och kanske kommer det även att påverka deras barn så småningom. Traditioner som lever vidare!
|
Liten Helena är ivrig och vill "hjälpa till" att fixa julstaken |
2 kommentarer:
Härliga kort från "förr" <3
Ja, visst är det, mamma! 😍
Skicka en kommentar